-->

fredag 28 januari 2011

H&M-köp, för den långsiktige!

Ja, som frälst H&M-aktieägare kan man inte annat än att rekommendera er som vill ha en säker ränta på era pengar till att köpa ett antal aktier!

Du får 4,53% ränta på pengarna med en kurs om 209,70kr eftersom utdelningen i vår kommer att bli 9,50kr/aktie.

Själv har jag köpt i omgångar nu ett tag, tyvärr lite för tidigt, om man ser på gårdagens och dagens reaktioner på rapporten för 2010 som kom igår (27/1). För kursen har fått slagsida nedåt. Som lägst har den hittills idag varit ner på  208,10kr (4,57% i direktavkastning).

För egen del köpte jag ett gäng aktier redan på 210 kr idag, men det blir ju trots allt en direktavkastning om 4,52%. Inte alltför illa, eller hur!

Mycket möjligt att kursen kan ramla nedåt 200 ifall pessimismen får råda och att analytikernas domedagssiffror får råda, eftersom många har sänkt sina riktkurser till 200kr. Så du får göra en bedömning hur kall du vill vara på att vänta in bottenkurs för dig.
Uppdatering: Den 3 mars 2011 var kursen och nosade vid 200 kr-strecket (200,30 om jag inte minns fel) vilket ger hela 4,74%!!

Det finns t.o.m. analytiker som siktar längre ned (Fransk investmentbank):

"STOCKHOLM (Direkt) Natixis sänker riktkursen för Hennes & Mauritz till 192 kronor från tidigare 209 kronor. Rekommendationen är minska. Det skriver Reuters."

Men jag bryr mig inte om den kortsiktiga trenden, mer än att det är trevligt att få ett kanonbolag till rabatterat pris, eftersom jag ser mitt innehav i H&M som ett långsiktigt innehav, en så kallad köp-och-behåll-aktie.

Jag tänker mig att H&M kan fortsätta utvecklas bra i 30 år till eller mer, de har många marknader kvar att erövra, t.ex. finns de inte ens på den Sydamerikanska kontinenten än.

Om detta har även Fundamentalanalysbloggen skrivit i ett mycket intressant inlägg H&M på södra halvklotet).

Så ifall jag bara låter en H&M-aktie (köpkurs 210kr) ligga och frodas, under 30 års tid, med en utdelningstillväxt med 10% (vilket inte är högt räknat under de senaste åren!), blir enbart den årliga räntan i form av utdelningar (jag har här använt mig av bloggaren 40procent 20år's excelmall Utdelningsportföljen 30 år för att räkna på utdelningstillväxten):

I år, får jag en ränta (före skatt) på mina investerade pengar om 4,52% (utdelning på 9,50 kr).
5 år, 6,62% (utdelning på 14 kr)
10 år, 10,48%  (utdelning på 22 kr)
15 år, 17,14%  (utdelning på 36 kr)
20 år, 27,62%  (utdelning på 58 kr)
25 år, 44,29%  (utdelning på 93 kr)
30 år, 71,90%  (utdelning på 151 kr)

Sen kan ju du bara multiplicera med det antal aktier just du köper, för att se din årliga utdelning :)
Observera då att jag har inte alls tagit hänsyn till aktiekurstillväxten, ifall du skulle vilja sälja ditt aktieinnehav. Inte heller har jag då räknat med att återinvestera mina utdelningar, vilket på denna långa tidshorisont skulle ge en extra tvist till utdelningarna i positiv bemärkelse.

Men jag har då i o f s inte heller räknat med sättningar i marknaden, i form av lågkonjunkturer eller börskrascher, som kan påverka i negativ bemärkelse. Men, jag är ju en obotlig optimist vad det gäller H&M!

Hur många bankkonton kan ge en så bra ränta?
Ens idag (4,52%)!
(med i princip insättningsgaranti, eftersom jag inte tror H&M kommer att sänka sin utdelningstakt och tillväxt på lääänge än).

Men poängen med denna köp-och-behåll-strategi är ju att aldrig sälja, för att kunna få ta del av den kraftiga ränta-på-ränta-effekten vid så långa innehav. Detta blir med tiden en fin passiv inkomst som bara tickar in pengar allt eftersom!

H&M är ju inte direkt en fluga på börsen, har funnits med på svenska börsen sedan 1974, ligger på OMX Large Cap och var åtminstone förra veckan, svenska börsens största bolag (läs även "H&M inte längre störst på börsen!" från igår).

Jag vill nästan jämföra H&M med Coca-Colas utveckling under åren, som jag tidigare skrivit ett inlägg om "En riktig köp-och-behåll-aktie - Coca Cola".

Ja, ifall du vill vara en försiktig general i dina investeringar på aktiemarknaden och satsa på en trygg världsaktie, med fin direktavkastning och god utvecklingspotential över åren, så gör en egen bedömning och se om du kommer till samma slutsats som jag!

lördag 22 januari 2011

Utförsäljning av de statliga bolagen

 Jag läste igår på Di.se (1) att:
"Mycket tyder på att den samlade oppositionen, inklusive [det där missnöjespartiet som kom in i riksdagen (=reds. översättning)] , kommer att rösta för att stoppa eller begränsa försäljningar av Posten, Telia Sonera, SBAB och Vattenfall." /Sveriges Radios Ekot
Förklaringen till varför regeringen vill sälja av är för att kunna betala av på statsskulden.

Läser fortsatt på Di.se (2) att:
"Det vore olyckligt om oppositionen lyckas blockera försäljningen av statliga bolag, främst för skattebetalarna, eftersom det minskar chanserna till att sänka statsskulden." Det säger finansmarknadsminister Peter Norman till journalister på fredagen, enligt Reuters.
"Statsskulden i dag är på över 1.100 miljarder kronor. Vi såg väldigt tydligt när vi hade finansiell oro förra året att länder med hög statsskuld råkar mycket illa ut, så det är olyckligt för både Sverige och skattebetalarna", säger Peter Norman enligt Ekot.
Jag hoppas verkligen att denna hets om utförsäljning av de statligt ägda bolagen, som regeringen nu driver, stoppas!

En anledning till att behålla de statliga aktieinnehaven är att dessa varje år ger utdelningar som antingen kan återinvesteras i bolagen igen (för att öka statens pengamaskin) alternativt betalas ut till staten, som då i sin tur kan använda dessa utdelningspengar till att betala på statsskulden.

D.v.s., de ger staten årliga passiva inkomster som inte belastar skattebetalarna med mer skatteuttag (då förutsätter jag att aktieinnehaven har bättre ekonomisk förräntning än vad det kostar att betala ränta på statsskulden).

Statligt ägande av bra aktiebolag är ju perfekt för att kunna utnyttja de långsiktigt goda effekterna av ränta-på-ränta, p.g.a. möjligheten till extremt långa innehavstider! :)

En annan anledning är att statligt ägande i vissa av dessa bolag kan medge en viss påverkan av marknaderna de verkar på, såsom Vattenfall inom energimarknaden. Dessa statliga innehav kan även sätta en viss prispress på övriga aktörer, såsom SBAB har gjort på bolåneräntemarknaden.

Följande läste jag i en av kommentarerna till en av artiklarna ovan, av signaturen RC6:
"Se ex på tågtillverkning. Idag har vi ingen som tillverkar tåg i Sverige längre vilket vi hade tidigare, samtidigt så har alla de stora som tillverkar tåg idag - Siemens, Alstom, Bombardier, kraftig statlig uppbackning i respektive hemland - där tågtragfiken också fungerar ÄVEN på vintern.

vidare..
nu är största ägaren i AB Volvo (lastbilarna) franska Renault, största ägaren i Renault är..... franska staten, surprisesurprise :)

Scania ägs av VW, delstaten Niedersachsen kontrollerar företaget till 20 procent

Vem ska vi nu sälja Vattenfall till? Franska eller tyska statliga intressen, eller ska vi sälja till Saudierna? De äger ju i dag hela den svenska oljeindustrin på västkusten, då svenskarna säljer ut...

Vem är storägare i Fortum, jo finska staten

Vem är storägare i Eon....

osv"

Frågan är, ifall vi nu säljer ut de statliga bolagen, varifrån ska staten Sverige då få in pengar till statskassan? Särskilt i dessa dagar, med sittande regering som sänker inkomstskatterna med alla dessa steg i jobbskatteavdraget! (Jag ser hellre sänkningar av reavinstskatten för längre innehav och slopande av skatten på utdelningar!)

Denna kommentar (av signaturen holistic) håller jag fullständigt med om:
"Varför sälja Vattenfall? Tror vi att elpriserna skulle gå ner för oss i Sverige om vi gör detta? Varför sälja något som går bra. Att vara delägare är också ett sätt att styra ett land. Det är ett sätt att bevaka röstarnas intressen. ...///
... Dessutom behöver vi långsiktighet i just dessa typer av bolag."
----------

Med dessa tänkta utförsäljningar av det statliga aktieinnehavet i Vattenfall, går det ju att göra en liknelse med kommunernas och skogsbolagens utförsäljningar av sina elkraftstillgångar i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.

Där har kommunerna gått miste om 10-tals miljarder kronor i intäkter och framtida intäkter. Hur ekonomiskt blev det med tiden!?

Läs mer om detta i E24's artikel Kommunernas miljardblunder.

Skogsbolagen, såsom Stora Enso och SCA, som är stora energislukande företag, får nu betala ett högt pris för sin energi, efter att ha sålt sina kraftttillgångar. De har t.o.m. behövt stänga ned produktionen i vissa av sina fabriker under perioder under denna vinter p.g.a. de höga elpriserna!
"SCA sålde ut hela sin extremt välskötta kraftrörelse, Båkab, för en spottstyver till Sydkraft som köptes upp av EON. SCA hade tidigare en skogsindustri som byggde på att bark m.m. användes för att producera ånga. Högtrycksångan användes för kraftproduktion och lågtrycksångan för massakokning. Därefter ändrades processen så att man sönderdelar veden på mekanisk väg och för detta åtgår stora mängder elenergi.

SCA ändrade således sin industriella process från att producera el som biprodukt till att förbruka stora mängder elkraft. Samtidigt sålde SCA ut sin vattenkraft.

Stora gjorde likadant, de sålde ut hela Stora kraft och investerade köpeskillingen i en fallfärdig skogsindustri i USA, Consolidated Paper och på den förlorade man flera tiotals miljarder."
(Ovan, ett utdrag ur en kommentar till artikeln "Industrin rasar mot elbolagen"  från Ny Teknik. Här kommer vi även in på kärnkraftsfrågan, vilket jag inte tänte debattera i detta inlägg, även om jag gärna skulle vilja. Kan avslöja att jag tror på fortsatt, effektiviserad, kärnkraft så länge :)

SCA har nu startat upp projekt om att bygga enorma vindkraftverksparker i sina skogar i Norrland för att trygga sin elförsörjning och minska sina elkostnader.

----------

Jag röstar på att behålla de statliga innehaven som ligger inom viktiga "statliga" intressen såsom Banker (Nordea), Energi (Vattenfall), Infrastruktur (TeliaSonera), Bostad (SBAB) och som verkar som prispressare och ger intäkter till Sverige!

I det långa loppet tror jag Sverige och vi, dess invånare (och skattebetalare) tjänar på detta!

torsdag 20 januari 2011

Ge bort ett presentkort - kanske en av de sämre investeringar/gåvor du gör/ger!

En kort glädje?

Vad ska ett presentkort vara bra till?

Jag ställer mig frågan eftersom jag på kort tid varit inblandad i två sådana. Ett som jag, tillsammans med andra, själv gett bort i present/julklapp och ett som vi i familjen fått.

Visst kan det ju vara ett trevligt sätt att ge bort en present på, kanske i form av en upplevelse såsom en spavistelse, eller kanske en hotellnatt på fint hotell, en behandling hos massör eller kanske i form av en resa.

Det känns troligtvis bra för givaren att ha givit bort en specifik present istället för att bara ge bort pengar, som bara de utan idéer kan prestera ;)
Även den som mottar presentkortet kan många gånger bli glad över den fina presenten/tanken.

Men vad folk säkert inte tänker på, är att många gånger är ett presentkort utställt på en giltighetstid om bara ett år! Vad händer sedan? Förfaller det till att bli värdelöst? Ja, så kan det vara!

Många gånger har jag hört människor som har fått ge bort det eller sälja det billigt i sista stund eftersom de själva inte har möjlighet att nyttja det i tid. Då faller ju den goda tanken med gåvan.
Sen kanske presenkortsgåvan inte faller mottagaren i smaken heller och kanske även då säljer det och till lägre pris än inköpspris - förlust av både investerade pengar, tanken med gåvan och del av mottagen summa. Eller rent av glömmer man bort att man fått ett presentkort och det blir liggandes i en byrålåda.

Jag kan förstå att ett presentkort som är utställt på en viss behandling/produkt, kan behöva ha en giltighetstid, eftersom priset höjs år för år och att en person annars skulle kunna köpa presentkort på massor av behandlingar/produkter till ett lägre pris, som denne sen kan använda långt senare, efter prishöjningen, till rabatterat pris och kanske under lång tid framöver. Då blir det ju en förlust för säljaren/företaget.

Men de gånger när ett presentkort enbart är utställt på en inbetald summa pengar hos ett företag, varför ska det då finnas en giltighetstid utsatt?
I det fall man inte hinner/kan utnyttja sitt presentkort inom rätt tid, varför ska då utställarföretaget, som fått ett förskott på mina/dina pengar, kunna stoppa dem i egen ficka utan att ha presterat en tjänst/förmedlat en vara? Det känns i det närmaste som stöld...

Var finns logiken i detta? Mina inbetalda pengar i presentkortet kommer ju med tiden inte direkt ge mer för pengarna, utan snarare mindre. Så utställaren av presentkortet är ju i en win-win situation som går skadelös ur situationen -  han kan få ränta på förskottsbetalda pengar och han kan höja priset för varje år på försåld tjänst/vara, så kunden måste skjuta till mer pengar ändå om presentkortet nyttjas senare än om ett år.

Så, tänk efter före nästa gång du köper ett presentkort till någon, så att du inte riskerar att göra din sämsta investering någonsin i en mycket riskabel "finansiell" produkt! :)
Om du bara "måste" köpa ett, kom ihåg att kolla giltighetstiden!

Ge hellre bort pengarna direkt med ett egettillverkat presentkort, där du förklarar vad du tänkt dig att mottagaren kan använda pengarna till! Då är det enbart inflationen eller tjuven som kan sno dina pengar :)

Efter att ha suttit och irriterat mig på fenomenet och knåpat ihop detta inlägg så hittade här en artikel i Sydsvenskan som berör ämnet - Presentkort - en kort glädje.

lördag 15 januari 2011

En riktig köp-och-behåll-aktie - Coca Cola

Jag som snöat in på utdelningsaktier och investeringar som man köper och behåller, har här hittat lite intressanta data på en sådan aktie!
Läs det hela ifall ni ids! ;)

Coca Cola - ett mycket bra exempel på utdelningsaktiers förträfflighet i långa loppet!

http://ir.thecoca-colacompany.com/phoenix.zhtml?c=94566&p=irol-stocksplit

Kolla in utvecklingen av Coca Colas aktie från 1919 fram till idag!

Även om Coca Cola inte är någon supersnabbväxare, så är den en stabil aktie som fortsätter öka sina vinster och utdelningar år för år (utdelningstillväxt), trots börskrascher som kommer och går. Allt eftersom splittas aktien och du får fler aktier.

Exemplet visar vad en aktie köpt 1919 har givit för utveckling i aktiepris, årlig utdelning, pris/aktie justerat för split, utdelning/aktie justerat för split, accumulerad utdelning under åren, även effekten av återinvesterad utdelning i det antal aktier den enda aktien har blivit med åren och till slut totalt marknadsvärde på aktien. (Men en liten notis - då har de inte räknat med några skatter eller courtage)

En imponerande utveckling, eller hur? Om man ser till att äga en sådan här aktie under långa tidsperioder, dvs!
Ränta på ränta-effekten gör sig gällande! Ju längre tid, desto större effekt! Hävstången blir kraftigare för varje följande år, ju längre tiden går.

1 aktie köpt 1919 för $40 och där du sen återinvesterat utdelningarna är idag 129 024 st, värda totalt $8 485 843 och har gett $88 415 i utdelning under åren.
Rätt bra facit tycker jag!

Då snackar vi inköp av en enda aktie!

Hade varit ännu bättre ifall du hade köpt 2 aktier till samma pris 1920 istället :) Eller kanske 100st!?

Men, men, man har ju kanske inte själv någon större nytta av alla de där pengarna efter 70 år, man kanske är död vid det laget, men kanske någon av ens barn eller barnbarn kan ha nytta av pengarna?

Jag har ju gett mig den på att, om inte nu jag kanske får nytta av mina långsiktiga placeringar, så kanske mina efterlevande får det! Om jag kan ge dem det, med hjälp av tidsförsprånget jag kan skaffa genom att börja investera nu i dessa slags bolag, så känner jag en tillfredsställelse redan nu av bara tanken att kunna ge främst barnbarn och barnbarnsbarn en bra ekonomisk grundplåt någon gång långt fram i tiden.
(Jag har en syster-blogg som jag kallat Spara-till-barn (http://spara-till-barn.blogspot.com/) där jag ska försöka samla inlägg inom det ämnet - med huvudspår att spara/investera långsiktigt till barn)

Ja, ja, man måste ha ett långsiktigt tänk för att detta investeringssätt ska attrahera. Det attraherar mig!

Trots detta har jag inte en enda Coca-Cola aktie ännu. Kanske måste börja köpa nu!

Tiden är ju ens vän! :)

torsdag 13 januari 2011

Premiär för bloggen Pengar eller Livet, eller både och?

Så var det dags för ännu en blogg att se dagens ljus. Ekonomiblogg, närmare bestämt.


Pengar-eller-livet, eller både och? heter den.


Eller vad kallar man en blogg som ska beröra så skilda ting som:
Investeringar i aktier, fonder, kanske även fastigheter nån dag, projekt för att kunna tjäna pengar via nätet, utdelningsaktier, passiv inkomst, spara pengar till dina barn eller snarare investera långsiktigt åt dom, kanske även diskutera vad som är viktigt i livet endera dagen? Kan bli filosofiskt värre här endera dan. Vi få se.


Fokus vad gäller investeringar kommer i första hand att beröra aktiemarknaden, både i Sverige och internationellt. För egen del sparar jag helst i aktier, långsiktigt! Gärna i utdelningsaktier/bolag, STORA stabila företag, med bra track record och fin vinst- och utdelningstillväxt. Jag vill bygga upp en portfölj med aktier av detta slag, som med tiden ska ge mig en passiv inkomst, som i slutändan ger mig friheten att själv råda över min tid.
Jag har ju nyligen upptäckt "ränta-på-ränta"-effekten och är helt såld på konceptet. Mer om det i ett senare inlägg.


 ”Ränta på ränta är ett av världens åttonde underverk” - Albert Einstein


Jag är inget proffs inom detta område, utan lär mig kontinuerligt. Har snappat upp en del under åren, men har nu hittat min väg (tror jag) och vill utveckla mina kunskaper inom området genom att skriva ned mina tankar och iaktagelser på denna blogg.


En slags öppen dagbok, där jag själv kan sortera mina tankar, mer eller mindre strukturerat och samla mina olika kunskaper på ett och samma ställe.


Jag har tänkt att blanda inlägg hej friskt och inte till en början hålla någon röd tråd. Får se om jag fokuserar på något område med tiden, det får som sagt tiden utvisa...


Tänker lägga in boktips på intressanta böcker, ha en lista på andra intressanta bloggar som jag följer, försöka lägga upp olika "skolor" över investeringskunskap jag kommit över. Vad mer får vi se...


Nu tar jag och funderar över fortsättningen tills nästa gång.
Kanske är mer strukturerad nästa gång!?



Vill du ta del av detta, varsågod, du är välkommen!